Hon kom efter frukosten. Fast det konstiga är att hon satt på taket. Och då måste hon har varit där sen igår. För hade hon hoppat upp där idag skulle jag ha hört det. Men sen blev jag arg, har hon suttit på taket hela tiden utan att reagera när jag ropat på henne?! Det var det värsta!
Fast nu är hon hemma. Och här får hon vara nu. Det känns lite som hon har dött och återuppstått. Glädjen.
(måste för övrigt sluta grina så fort hon är borta ett tag. blir ju snart vargen-historia över det hela)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar