torsdag 27 september 2012

Sånt jag stör mig på. Som helvete.

Man får bita sig i tungan ett par gånger om dan för att inte rasa över folks idioti på facebook. Sånt som provocerar mig till bristningsgränsen: kvinnoförnedrande skämt. Det är inte kul! OK? Rasism. "jag är inte rasist men..." Men för fan, lägg av! Ta det du stör dig på på en utlänning och försök se att det är en svensk, vad skulle du kalla det då? Alltså, man blir irriterad ibland. Men det blir man på människor. Och man har rätt att bli irriterad. Men man behöver vare sig dra in att man inte är rasist och man behöver inte dra in rasursprung. Punkt slut.
Bäbisbilder. Framför allt om någon lägger ut 20 bilder om dagen. Och om hälften av bilderna är när ungen precis ätit och har mat i hela ansiktet. Gärna ska lite snor rinna från näsan också. FY FAN säger jag bara. Det ÄR inte gulligt! Inte ens pyttelite gulligt.

Sen kan vi gå till idioterna på mitt jobb. Männen. Som kallar sin fru chef. En specifik. Han låter som en riktigt macho men. Eller försöker. Han låtsas flirta med resenärer. Tycker att han är lite cool. Men så ringer det. Och vad kommer då ur munnen tror ni? Jo... Heeeej gumman. Precis. Kan du inte använda den attityden kring din fru på jobbet också? Är det så jävla hemskt att erkänna att man ÄLSKAR någon? Man behöver inte nedvärdera sin så kallade livskamrat. Patetiskt är det.
Och för i helvete, sluta kalla er tjej, sambo, fru för chefer? Det visar ju bara att ni är helt jävla oförmögna att ta egna beslut. Och är det så på riktigt så tycker jag jävligt synd om er.

Och nej, alla tjejer, inte ens hälften, skulle gifta sig med en ful jobbig äcklig jävla idiot för att en karl har vunnit 150 miljoner.

Tack för mig.