Jag blir inte klok på dessa som heeeela tiden måste skriva om hur lyckliga/kära dom är. Om hur uuunderbart livet är och att dom aldrig skulle byta bort det mot någon.
Det är ju bara bullshit. Om man aldrig nånsin önskar att byta bort det man har (t.ex ett barn som skriker, en man som inte hjälper till) så är man dum i huvudet. Tror jag.
Jag är väldigt sparsam med mitt gull till karln på fejjan. Jag hoppas att han känner sig bekräftad nog utan att behöva bli det där precis som jag är nöjd att han kanske skriver nåt gulligt då och då. Men skulle det hända varje dag hade jag nog varit tvungen att kräkas.
Och på tal om nåt helt annat trodde han idag på riktigt(!!!!!) att jag skulle göra slut för att han har någon anmärkning i betalningsregistret pga en massa strul i hans och hans bröders föredetta företag. Så jag sa till honom att han snart måste känna sig lika trygg med mig som jag är med honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar