Bajskorvar.

Ni vet mitt lilla "raseriutbrott" på facebook. Det känns som det blev alldeles förstorat och folk tog åt sig mer än dom borde. Egentligen var det från början både lite ironi och lite allvar. Jag skulle aldrig kunna skriva att alla är oförlåtna och mena det. Så jag tänker att goda råd är dyra. Oftast kommer goda råd ur min egen mun. Så jag tar åt mig av rådet jag gav en annan och ska börja tänka på vad jag skriver.

Men samtidigt är min ironiska sida en del av mig. Jag älskar ironi! Men nu har jag blivit lite rädd för att skriva på facebook. Jag får känslan av att folk tycker att jag är jobbig, vilket är bra ibland, för inom vissa områden måste man vara jobbig, att jag är gnällig och bitter. Att inte min ironi kommer fram i text. Och ibland vill jag hata livet öppet för ibland suger verkligen livet oavsett hur bra man egentligen har det.

Så man kan säga att jag kommer ligga lite lågt och det är så himla tråkigt för jag vill egentligen inte begränsa mig! Fan vad svårt.

Hejdå.